INHOUDSOPGAWE KENNISAREA MATERIE EN MATERIALE 13

Vergelijkbare documenten
1 GEBALANSEERDE CHEMIESE VERGELYKINGS

KENNISAREA MATERIE EN MATERIALE

Intermolekulêre kragte. Dipool geïnduseerde dipoolkragte

INHOUDSOPGAWE. Opsomming van Eenheid 1 40 Breinkaarte van Eenheid Momentum Verandering in momentum

INHOUDSOPGAWE. Opsomming van Eenheid Momentum Verandering in momentum Impuls Die wet van behoud van momentum 46

KWARTAAL 1 LEEF EN LEEFWYSE

GRAAD 12 NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 11

GAUTENGSE DEPARTEMENT VAN ONDERWYS PROVINSIALE EKSAMEN JUNIE 2016 GRAAD

ONDERWYSERSKLUBEKSAMEN GRAAD 11. FISIESE WETENSKAPPE: CHEMIE Vraestel 2

Help ons om n beter produk te lewer met elke druk deur voorstelle te stuur aan: Eerste uitgawe 2015

GAUTENGSE DEPARTEMENT VAN ONDERWYS PROVINSIALE EKSAMEN JUNIE 2016 GRAAD

MEMORANDUM GRAAD 11. FISIESE WETENSKAPPE: CHEMIE Vraestel 2

KWARTAAL 1 LEEF EN LEEFWYSE

JUNIE EKSAMEN VRAESTEL DEKBLAD Naam: Gr. 10

Natuurwetenskappe. 1.Noem alle materie wat bestaan uit klein deeltjies wat atome genoem word? (6) 2.Waaruit bestaan elemente? (6)

KLASTOETS GRAAD 11. FISIESE WETENSKAPPE: CHEMIE Toets 4: Materie en materiale 1

Meesters vir transparante. 5.1 Materie en materiale

2017 SACAI-WINTERSKOOL FISIESE WETENSKAPPE NOTAS

VOORBEREIDENDE EKSAMEN 2018 NASIENRIGLYNE

GRAAD 12 NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 11

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 11

Afbakening en leerwerk

FISIESE WETENSKAPPE VRAESTEL 2 (CHEMIE)

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 12

Werkboek Boek 2 (Chemie) bestaan uit twee dele. Deel 1 behandel Organiese Chemie waar deel 2 Anorganiese Chemie behandel.

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 12

FISIESE WETENSKAPPE EKSAMENRIGLYNE GRAAD 10. Hierdie riglyne bestaan uit 34 bladsye.

GRAAD 12 SEPTEMBER 2016 FISIESE WETENSKAPPE V2

GRAAD 11 NOVEMBER 2012 FISIESE WETENSKAPPE V2 MEMORANDUM

FISIESE WETENSKAPPE: VRAESTEL II LEES ASSEBLIEF DIE VOLGENDE INSTRUKSIES NOUKEURIG DEUR

JUNIE EKSAMEN VRAESTEL DEKBLAD

Naam: Jou Selnommer: Jou e-posadres:

Kan ook diamant wees maar kan dan nie regkry nie

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 12

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 12

Die deeltjies waaruit stowwe saamgestel is

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 12

Natuurwetenskap Vraestel 1 Graad 7 Junie 2013 TYD: 1½ UUR TOTAAL: 100 Eksaminator: S Roos Moderator: JG Roos

Vraag Funksionele groep 1.2 Ester 1.3 Temperatuur van die gas 1.4 Katode 1.5 Ammoniumnitraat 5

GRAAD 12 LEERDER ONDERSTEUNINGSPROGRAM

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 12

FISIESE WETENSKAPPE V2 (CHEMIE)

FISIESE WETENSKAPPE: VRAESTEL II LEES ASSEBLIEF DIE VOLGENDE INSTRUKSIES NOUKEURIG DEUR

KAAPSE WYNLAND ONDERWYS DISTRIK

GRAAD 12 SEPTEMBER 2017 FISIESE WETENSKAPPE V2

Selektief deurlaatbare membraan. Word ook genoem: katioon deurlaatbare membraan.

Kopiereg voorbehou Blaai om asseblief 1

education NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT (t~t AD12.. ]. \ ['JocliO PotrJleter 12/3.Juf,[.\j;~cen

GRAAD 12 SEPTEMBER 2012

Sterk, sal nie maklik breek nie. Sommiges is baie hard, ander sag. Smelt teen hoë temperature. Blink. Rekbaar. Smeebaar

GRAAD 12 NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 12

KLASTOETS GRAAD 11. LEWENSWETENSKAPPE: HOOFSTUK 12 Toets 6: Die mens se invloed op die omgewing

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 11

GEOMORFOLOGIE STRUKTUURLANDSKAP

CAMI EDUCATION. 1. Skryf jou naam op die ANTWOORDBLAD EN ANTWOORDBOEK. 3. Beantwoord AFDELING A op die aangehegte ANTWOORDBLAD.

VOORBEREIDENDE EKSAMEN GRAAD 12 SEPTEMBER 2014 FISIESE WETENSKAPPE VRAESTEL 2 (CHEMIE)

SO 2 in wine Back to basics

NATUURWETENSKAPPE NOVEMBER EKSAMEN

1. Energie is iets binne-in mense, diere en dinge wat hulle laat. 2. Waarvandaan kom alle energie op aarde?

GRAAD 12 NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 10

Hoërskool Pretoria-Noord. Wiskunde Geletterdheid GR 10. Junie Eksamen 2015 : Vraestel Beantwoord al die vrae op die foliopapier wat verskaf is.

GRAAD 11 WETENSKAP VRAESTEL 2 CHEMIE

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 12

ALGEMENE INLIGTING FISIESE WETENSKAP

Wanneer twee atome dus elektrone deel, moet die elektrone teenoorgestelde spin hê.

HANDLEIDING SOSIALE WETENSKAPPE: GEOGRAFIE GRAAD 6

Reaksies in Waterige Oplossings

Siyavula Uploaders. 1 TEGNOLOGIE 2 Graad 9 3 MEGANISMES EN BEWEGING 4 Module 3 5 KATROLLE EN RATTE. Katrolle en Ratte

NASIONALE SENIOR SERTIFIKAAT GRAAD 12

Meesters vir transparante. 5.1 Vaardighede

Reaksies in waterige oplossings - Graad10 [CAPS]

SEPTEMBERCURSUS CHEMIE HOOFDSTUK 3: STOICHIOMETRIE

FASILITEERDERSGIDS SOSIALE WETENSKAPPE: GEOGRAFIE GRAAD 5

GRAAD 9 NOVEMBER 2012 NATUURWETENSKAPPE

EKONOMIE EKSAMEN INLIGTING GRAAD 11 NOVEMBER EKSAMEN. VRAESTEL 1: 14 JUNIE: 1e SESSIE. VRAESTEL 2: 18 JUNIE: 1e SESSIE

Mynbou &Mineraal- Verwerking

Afdeling A: Ekonomiese stelsels

in? (Aanvaar die gemiddelde konveksie koëffisiënt, h c = 18.1 W m K en die omgewings temperatuur as 20 C.) [20 punte] Vraag 3 [35 punte]

Meesters vir transparante. 5.1 Kwartaal 1

Module 15 (Term 3): Die Nasionale Elektrisiteitstoevoerstelsel Die volgende vraestel se tema handel oor die nasionale elektrisiteitstoevoerstelsel.

Inleiding Tot Die Jagluiperd

Vraag 1: Wat is bevolkingsdigtheid? Bevolkinsdigtheid is die meting van hoeveel mense daar in n gebied is.

FASILITEERDERSGIDS SOSIALE WETENSKAPPE: GESKIEDENIS GRAAD 6

Wiskundige Geletterdheid. Data Hantering. Opsomming van Data. Kwartiele

Landboudienste IN PAS MET DIE VERANDERDE OMGEWING. Augustus 2011 SENWES INLIGTINGSESSIE:

Waarvoor staan EM straling? Noem n paar alledaagse gebruike van elektromagnetiese straling.

12. Minerale hulpbronne

Materie en materiale. 2.2 Metodes van skeiding. n Mengsel van olie en water word n emulsie genoem. Stowwe wat vir mengsel gebruik is

HANDLEIDING GEOGRAFIE GRAAD 10

FASILITEERDERSGIDS SOSIALE WETENSKAPPE: GEOGRAFIE GRAAD 4

Agrilibrium - Mikro Katione April 15

Ar(C) = 12,0 u / 1 u = 12,0 Voor berekeningen ronden we de atoommassa s meestal eerst af tot op 1 decimaal. Voorbeelden. H 1,0 u 1,0.

KLASTOETS GRAAD 11. LEWENSWETENSKAPPE: HOOFSTUK 13 EN 14 Toets 7: Verandering van ons omgewing en pas ons omgewing op

Dit is 'n staafgrafiek wat vertikaal rangskik is. Dit toon die verspreiding van 'n bevolking volgens ouderdom en geslag. Gewoonlik is die jonger

BEVOLKINGS GEOGRAFIE

toelatingsexamen-geneeskunde.be Vraag 2 Wat is de ph van een zwakke base in een waterige oplossing met een concentratie van 0,1 M?

ALGEMENE ONDERWYS EN OPLEIDING SOSIALE WETENSKAPPE FINAL DRAFT

EKURHULENI NOORD DISTRIK GR 11 LEWENSWETENSKAPPE VRAESTEL 1 : 9 NOVEMBER 2017 TYD : 2½ URE PUNTE : 150

Lewenswetenskappe Vraestel 2 November 2008 Graad 11 Tyd: 2uur Totaal: 150

Transcriptie:

Eenheid Bladsy KENNISAREA MATERIE EN MATERIALE 13 Eenheid 1 Eenheid 2 INHOUDSOPGAWE ATOOMVERBINDINGS: MOLEKULÊRE STRUKTUUR 13 1.1 Chemiese bindings 14 1.2 Bindingsmodelle 14 1.3 Valenselektrone 16 1.4 Valensie 16 1.5 Lewisstrukture 16 Aktiwiteit 1 17 1.6 Vorming van bindings 17 1.7 Eenvoudige kovalente bindings 18 1.8 Molekules met veelvoudige bindings 19 1.9 Datief kovalente binding 22 Oefening 1 23 1.10 Valensskilelektronpaarafstotingsmodel (VSEPA) en molekulêre vorms 24 Aktiwiteit 2 25 Praktiese aktiwiteit 1 28 Oefening 2 29 1.11 Elektronegatiwiteit 30 Aktiwiteit 3 34 Oefening 3 36 1.12 Kragte tussen atome 37 1.13 Elektries potensiële energieverandering by die vorming van n molekule 38 1.14 Bindingsenergie en -lengte 39 Oefening 4 41 Opsomming van Eenheid 1 43 Breinkaarte van Eenheid 1 45 INTERMOLEKULÊRE KRAGTE (TUSSEN MOLEKULES) 49 2.1 Soorte intermolekulêre kragte 50 2.1.1 Ioon-dipoolkragte 51 2.1.2 Ioon geïnduseerde dipoolkragte 52 2.1.3 Dipool-dipoolkragte 53 2.1.4 Dipool geïnduseerde dipoolkragte 54 2.1.5 Geïnduseerde dipoolkragte (dispersie of Londonkragte) 54 2.1.6 Waterstofbindings 55 2.2 Verskil tussen intermolekulêre kragte en interatomiese kragte 56 Oefening 5 57 2.3 Die invloed van intermolekulêre kragte 59 2.3.1 Fasetoestand van molekules 59 2.3.2 Grootte van molekules 59 2.3.3 Digtheid 60 2.3.4 Kook- en smeltpunte 60 2.3.5 Viskositeit 61 Aktiwiteit 4 61

2.3.6 Termiese uitsetting 64 2.3.7 Termiese geleiding 64 Eksperiment 1 64 Eksperiment 2 66 Eksperiment 3 68 Eksperiment 4 69 Eksperiment 5 70 Oefening 6 71 2.4 Chemie van water 73 2.4.1 Mikroskopiese struktuur van water 73 Aktiwiteit 5 75 2.4.2 Eienskappe van water 75 Eksperiment 6 77 Eksperiment 7 78 Eksperiment 8 79 Oefening 7 80 Opsomming van Eenheid 2 82 Breinkaarte van Eenheid 2 87 Eenheid 3 IDEALE GASSE EN TERMIESE EIENSKAPPE 89 3.1 Beweging van deeltjies 89 3.2 Gemiddelde kinetiese energie en temperatuur van gasmolekules 90 3.3 Die idealegasmodel 90 Oefening 8 92 3.4 Verwantskap tussen volume en druk van n gas 95 Eksperiment 9 95 Oefening 9 100 3.5 Verwantskap tussen volume en temperatuur 103 Eksperiment 10 103 3.6 Verwantskap tussen druk en temperatuur van n gas 106 3.7 Kelvintemperatuurskaal 107 Oefening 10 109 3.8 Verband tussen druk, volume en temperatuur van n gas 110 Oefening 11 111 3.9 Die idealegasvergelyking 113 Oefening 12 114 Opsomming van Eenheid 3 115 Breinkaarte van Eenheid 3 117 Vraestel 119 KENNISAREA CHEMIESE VERANDERING 125 Eenheid 1 KWANTITATIEWE ASPEKTE VAN CHEMIESE VERANDERING: STOÏGIOMETRIE 125 1.1 Molbegrip 126 1.2 Molêre atoommassa (A), molêre molekulêre massa en molêre formulemassa (M) 127 Oefening 13 128 1.3 Verwantskap tussen mol, massa en molêre massa 130 Oefening 14 131 1.4 Molêre gasvolume 133 1.4.1 Avogadro se wet 133

1.4.2 Molêre volume in gebalanseerde reaksievergelykings 134 Oefening 15 135 1.5 Konsentrasie van oplossings 136 1.5.1 Berekeninge 136 1.5.2 Bereiding van n standaardoplossing 139 Praktiese demonstrasie 139 1.5.3 Verdunning van oplossings 140 Oefening 16 141 1.6 Persentasiesamestelling van verbindings 143 1.6.1 Berekeninge 143 1.6.2 Bepaling deur praktiese kwantitatiewe metodes 145 Oefening 17 147 1.7 Empiriese formule 148 Oefening 18 149 1.8 Molekulêre formule 150 Oefening 19 151 1.9 Stoïgiometriese berekeninge 152 1.9.1 Berekeninge gebaseer op gebalanseerde vergelykings 152 1.9.2 Beperkte reaktanse 158 1.9.3 Massa neerslag gevorm tydens neerslagreaksies 161 1.9.4 Persentasie opbrengs 161 1.10 Toepassings van eksotermiese reaksies wat groot hoeveelhede gas produseer 162 Eksperiment 11 163 Oefening 20 167 Opsomming van Eenheid 1 171 Breinkaarte van Eenheid 1 175 Eenheid 2 ENERGIE EN CHEMIESE VERANDERING 177 2.1 Inleiding 177 2.2 Breking en vorming van bindings tydens n chemiese reaksieproses 178 2.3 Toepassing van ekso- en endotermiese reaksies 180 Eksperiment 12 182 Eksperiment 13 184 2.4 Bindingsenergie 186 Oefening 21 187 2.5 Aktiveringsenergie en geaktiveerde kompleks 190 2.5.1 Energieprofiel vir eksotermiese en endotermiese reaksies 192 2.5.2 Katalisators 192 Eksperiment 14 194 Oefening 22 195 Opsomming van Eenheid 2 198 Breinkaarte van Eenheid 2 200 Eenheid 3 SUUR-BASISREAKSIES 201 3.1 Sure 201 3.2 Basisse 203 3.3 Sterk en swak sure en basisse 204 3.4 Gekonsentreerde en verdunde sure en basisse 205 3.5 Suur-basisreaksies 205 Oefening 23 207

3.6 Amfoliete 210 3.7 Reaksies van sure 210 3.7.1 Suur-metaalkarbonaatreaksies 211 3.7.2 Suur-metaaloksiedreaksies 211 3.7.3 Suur-metaalhidroksiedreaksies 211 3.7.4 Suur-basisreaksies: toepassings 214 3.8 Indikators 214 Praktiese aktiwiteit 2 215 Eksperiment 15 215 Eksperiment 16 216 Eksperiment 17 218 Oefening 24 219 Opsomming van Eenheid 3 222 Breinkaarte van Eenheid 3 223 Eenheid 4 REDOKSREAKSIES 225 4.1 Oksidasiegetalle 226 4.2 Reaksies 228 4.2.1 Verplasingsreaksies 228 Eksperiment 18 228 4.2.2 Sintese-reaksies 230 Eksperiment 19 230 4.2.3 Ontbindingsreaksies 233 Eksperiment 20 233 4.2.4 Reduserende werking 234 Eksperiment 21 234 4.2.5 Oksiderende werking 236 Eksperiment 22 236 Oefening 25 237 Opsomming van Eenheid 4 241 Breinkaarte van Eenheid 4 242 Vraestel 243 KENNISAREA CHEMIESE SISTEME 251 Eenheid 1 DIE ONTWIKKELING VAN MYNBOU 251 1 Inleiding 251 1.1 Mense deur die eeue 251 1.2 Mineraalbronne in Suid-Afrika 253 Oefening 26 256 Opsomming van Eenheid 1 257 Eenheid 2 MYNBOU EN MINERAALVERWERKING 258 A GOUD 259 2.1 Goud in Suid-Afrika 259 2.1.1 Redes vir goudmynbou 259 2.1.2 Ligging 260 2.1.3 Goudmynbou en verwerking 260 2.1.4 Goudmynbou en die omgewing 261 Oefening 27 262 2.1.5 Antieke mynboumetodes 265 Gevallestudie: Mapungubwe: Suid-Afrika se verlore stad van goud 265

B YSTER 268 2.2 Yster in Suid-Afrika 268 2.2.1 Redes vir ystermynbou 268 2.2.2 Waarom Suid-Afrika ystererts uitvoer 269 2.2.3 Ligging 269 2.2.4 Ysterertsmynbou en verwerking 269 Eksperiment 23 271 Eksperiment 24 272 2.2.5 Ystermynbou en die omgewing 273 2.2.6 Verwerking van yster 274 Eksperiment 25 274 Oefening 28 276 C FOSFAAT 279 2.3 Fosfate in Suid-Afrika 279 2.3.1 Redes vir fosfaatmynbou 279 2.3.2 Vernaamste mynbou-aktiwiteit in Suid-Afrika 279 2.3.3 Myn en verwerking van rotsfosfaat 279 2.3.4 Gebruike 281 2.3.5 Die impak van fosfaatmynbou op die omgewing 281 Oefening 29 282 Projek 283 Opsomming van Eenheid 2 284 Breinkaarte van Eenheid 2 287 Eenheid 3 AARDVERWARMING 293 3.1 Toenemende menslike bevolking en aardverwarming 293 3.2 Verbranding van fossielbrandstowwe 294 3.3 Wat is aardverwarming? 295 3.4 Gevolge van aardverwarming 295 Oefening 30 295 Opsomming van Eenheid 3 296 Breinkaarte van Eenheid 3 297 Vraestel 298 Inligtingsbladsye 309 Bronnelys 311