2013 NR. 07 APREL 2013 NOS DEMOKRASIA: KOS DI SELEBRÁ, KUIDA I PERFEKSHONÁ

Vergelijkbare documenten
Laatste toespraak Minister-president van de Nederlandse Antillen, mw. Emily de Jongh-Elhage Brionplein, Otrobanda, 23:30 uur, 09 oktober 2010

PERSBERICHT. Fundashon Tur Ta Konta presenteert haar actieplan voor het schooljaar

Spasticiteit Oefeningen voor de mobilisatie van het been

B O L E T I N I N F O R M A T I V O

3/26/2017. Kòrsou, Hulanda i Region. SSC su tareanan prinsipal ta: Finansiamentu di estudio Guia di estudio Kobransa di finansiamentu di estudio

NIEUWSBRIEF - SECTOR ZORG & WELZIJN

Hulandes den konstitushon hulandes

In(fo)spekshon. ENTREVISTA ku Inspektor General MINISTERIE VAN. Inspectie Onderwijs: In(fo)spekshon Augustus

Nederland, Curaçao, Aruba en St. Maarten vormen vandaag samen het Koninkrijk der Nederlanden. Is het altijd zo geweest? Hoe is het zo gekomen?

Bezwaar maken Opheshon Filing an objection

Studieplanner Biologie klas 1 3 e periode

Parliament of Curac;ao Parlamento de Curazao Staten van Curac;ao

ECONOMIE EN BESTUUR TIJDENS DE TWEEDE WERELDOORLOG, EKONOMIA I GOBERNASHON DURANTE SEGUNDA GUERA MUNDIAL,

Onll : QCT 07 STATE VAN CURA~AO. No. :Ob8~ V/13-1. Presidente di Parlamento di Korsou Sr. Marcolino (Mike) Franco Piasa Wilhelmina 4 Presente

Herensha di plantashon Gato 2 yuli 2009

PARLAMENTO DI KORSO Parliament of Curac;:ao Parlamento de Curazao Staten van Curac;:ao

51ATEN VAN CURA(fAO. Presidente di Parlamento di Korsou Sr. M. Franco Wilhelminaplein Punda. Willemstad, 21 di oktober Apresiabel senor Franco,

COLLEGE FINANCIEEL TOEZICHT

Gesprek van Rennox Calmes (RC) en leden van familie van Arnioli en Norwin Ferero (NF) RC tuma nan ke tuma bo sèn; bo ta komprondé, ta e kos e nan ke;

Edishon spesial Asuntunan sosial

Press Release December 11 th, 2014

Anochi Informativo pa Mayornan di studiantenan den HAVO 5 y VWO 6. Colegio Arubano

Persbericht 7 maart 2014

Edishon spesial Enseñansa

COLLEGE FINANCIEEL TOEZICHT BONAIRE, SINT EUSTATIUS EN SABA. Cft: Goed begin van het Bestuurscollege met aanpak van noodzakelijke verbeteringen

Meneer Ackermans uit het oog, maar nooit uit ons

Algemene Spaar- en Kredietcoöperatie ACU / Fundashon Aseguros ACU 1

Vragenlijst onderzoek naar bekendheid FTAC en de Landsverordening inzake concurrentie

Plattelandsontwikkelingsplan Bonaire. En nu aan de slag!

Eskudo di Boneiru - Het wapen van Bonaire

2013. binnen en worden daar verwerkt. politie deze taken uit. Hulpverlening. Handhaving van de rechtsorde en. misdrijven)

Press release September 4 th, 2014

Edishon spesial: introdukshon di dòler

Rechtmatigheid Mandaatregister

MAKUBEKÈN. Informashon tokante naturalesa i medio ambiente di Boneiru TRADITIONELE VANGST VAN DE KARKÓ BLIJFT MOGELIJK

Informashon tokante naturalesa i medio ambiente di Boneiru

Parliament of Curac;ao Parlamento de Curazao Staten van Curac;ao. Nos number: 1221b V/11-12

Pronunsiá pa Promé-Minister Gerrit Schotte den Parlamento 4 di mei 2012

Personeelsbeleid. Ministerie van Sociale Ontwikkeling, Arbeid en Welzijn. Doelmatigheid. Deel II

MAKUBEKÈN. Informashon tokante naturalesa i medio ambiente di Boneiru. Edishon Nr. 23 desèmber 2012

Press Release September 5 th, 2014

COLLEGE FINANCIEEL TOEZICHT. Cft: Financieel gaat het de goede kant op, verbeteringen in het financieel beheer blijven nodig

Mi propio negoshi na Kòrsou

Een nieuwe manier op onze wijze Prettige Kerstdagen en een Gelukkig Nieuwjaar

Pa rliam e n t of Curac; ao Parlam e nt o d e Cu razao Staten van Curac;ao. Wilhelrninap l ein 4, Will e mstad, Cura<;ao

Speciale uitgave Wijzigingen regels Eilandsraadsverkiezingen

Inhoud. Les 19 Hetzelfde woord, Les 20 De klok. Les 21 Vergelijkende trap. Les 22 Samentrekking (van woorden) Les 23 Intonaties. Les 24 Tegenstelling

Ministerio di Hustisia Kódigo Penal Nobo Kambionan den Lei

Parliament of Curac;ao Parlamento de Curazao Staten van Curac;ao. Wilhelminaple i n 4, Willemstad, Curac;ao

Nótulonan Reunion General Anual di ACU riba aña 2013 di dia 25 di mei 2014

SIGURÁ BO MAÑAN AWE. Ban duna tur ku tin. Vota Monchi. Ramonsito i UPB mester kaba e trabou. Nos futuro ta den nos mes man Awor òf nunka mas

Lijst van Ingekomen Stukken no. 31 Zitting

Spasticiteit. Spastisidat. Behandeling met Botuline Toxine. Tratamentu pa spastisidat ku Botuline Toxine

Informatiepakket betreffende het Curacaose Straatvoetbal Kampioenschap 2007!

Persbericht 17 oktober 2018

Doel: In deze lesbrief leer je meer over het dagelijks leven tijdens de Tweede Wereldoorlog op Curaçao.

Persbericht 7 maart 2014

STATEN VAH C~AO Ontv.:D EC No.:

Informatie voor studenten uit Aruba, Curaçao, St. Maarten en Caribisch Nederland voor inschrijving in de Basisregistratie persoonsgegevens (BRP)

Doelmatigheid Leerplicht. Deel II Toezicht op het bijwonen van lessen op school. Verzuimt de overheid bij het toezicht op schoolverzuim?

Persbericht 11 mei 2012 Sybilla Dekker nieuw lid College financieel toezicht (Cft)

Lijst van Ingekomen Stukken no. 4 Zitting

MAKUBEKÈN. Informashon tokante naturalesa i medio ambiente di Boneiru. Edishon Nr. 15 Sèptèmber 2010

PROVERBIO NA PAPIAMENTU

MAKUBEKÈN. Informashon tokante naturalesa i medio ambiente di Boneiru. Edishon Nr. 21 mei Biodiversiteit went

KREDO KOOPERATIVISTA. Lagami trese Speransa, kaminda tin Desesperashon.

Nieuwskrant Vijfde jaargang nummer 16 September t/m december 2004

COLLEGE FINANCIEEL TOEZICHT. Grote belangstelling voor eerste seminar over Corporate Governance

I N F O R M AT I E K R A N T

MAKUBEKÈN. Informashon tokante naturalesa i medio ambiente di Boneiru. Edishon Nr. 17 Mart Natuur in onze cultuur

Edishon number 2, oktober E korant aki ta un publikashon pa personal di De SGR-Groep. Selebrando un aña di Kolaborashon ku Dia di Koketa

Introduccion. Relato anual 2014 Plan di recuperacion NPR 2014 Resultado financiero 2015 Presentacion Inversionnan Pregunta Clausura

Voortgangsrapportage Stichting F.E.L.I.S. Curaçao

Press release February 24 th, 2015

KAMBIO DI KLIMA. Informashon tokante naturalesa i medio ambiente di Boneiru. KLIMAATVERANDERING Met de concerten van Live Earth in alle werelddelen

COLLEGE FINANCIEEL TOEZICHT

Input op de vraag naar verbetering van het rooms katholiek onderwijs

Informashon tokante naturalesa i medio ambiente di Boneiru

Edishon number 4, desèmber E korant aki ta un publikashon pa personal di De SGR-Groep. Eduard (Ed) Eleonora

Edishon number 6, desèmber E korant aki ta un publikashon pa personal di De SGR-Groep

Persbericht 24 oktober 2012

Doelmatigheid. Leerplicht. DEEL I Toezicht op het ingeschreven zijn op een school

Begeleidingscommissie Groningen Wij hopen dat jullie een hele fijne introductieweek zullen hebben en geniet er vooral van.

tambe tokante e importansha di hasi eskoho den bida.

COLLEGE FINANCIEEL TOEZICHT. Cft, SBTNO en DCAA organiseren seminar: Checks and Balances in Corporate Governance on Curaçao

Informashon tokante naturalesa i medio ambiente di Boneiru

Feestelijke opening vernieuwde patio

Edishon Nr. 19 desèmber 2011

Persbericht 30 juni 2017

2 De organisaties en hun taken Het financieel belang 20

Voor zowel Curaçao als Sint Maarten is het een uitdaging om aan de voorwaarden zoals vastgesteld in de Rijkswet Financieel Toezicht te voldoen

Persbericht 26 maart 2014

Personeelsbeleid Deel I

Edishon number 1, mei E korant aki ta un publikashon pa personal di De SGR-Groep. een zwembad!

Mijn naam is / mi nomber ta: Mijn klas is / mi klas ta: Mijn mentor is / mi mentor ta: Mijn adres is / Mi adres ta:

ECLI:NL:OGEAC:2016:170

Parliament of Curac,:ao Parlamento de Curazao Staten van Curac,:ao

Kooperashon Promé Sentro di Hubentut i Famia na

Scroll down for the Dutch and Papiamento version of this warning notice CBCS WARNS CONSUMERS OF VIRTUAL CURRENCIES

Speciale uitgave. Samen kunnen we een hoop bereiken

Transcriptie:

Den bo man o riba bo pantaya bo tin e di shete edishon di aña 2013 di Paisahe, e boletin di informashon di PAIS. E edishon aki ta totalmente dediká na 75 aña di demokrasia parlamentario. Riba 5 di aprel 1938 pa di promé biaha representantenan di pueblo ku a keda elihí via di elekshon a tuma asiento den Staten. Ta bale la pena para ketu na e momentu históriko aki. Nos ta spera ku bo lo disfrutá di e edishon aki tambe. NOS DEMOKRASIA: KOS DI SELEBRÁ, KUIDA I PERFEKSHONÁ KIKO TA DEMOKRASIA PARLAMENTARIO? EDISHON SPESHAL Riba 5 di aprel nos ta konmemorá e echo ku nos tin 75 aña di demokrasia parlamentario. Manera nos historia a demostrá, demokrasia i su prinsipionan no ta echonan spontáneo. Esta demokrasia no ta surgi di su mes. Manera nos por lesa den e edishon di Paisahe aki, a tuma hopi tempu, lucha i perseveransha di nos antepasado- su tempu pa na un manera debido para ketu i onra e trabou di e pioneronan di nos demokrasia. sesariamente kier men ku no por simplemente kopia sistema di gobernashon di otro pais, ni maske kon bon e ta Final di kuenta ta sumamente importante pa nos realisá ku kualkier modelo demokrátiko ta kai o lanta ku e invertí den e hende ku mester traha den e struktura. Un demokrasia parlamentario ta basá riba e pensamentu ku miembronan di parlamento ta representá e pueblo ku a vota pa nan i ku a delegá nan poder temporalmente (en prinsipio pa 4 aña) na e miembronan di parlamento, den nos kaso 21 miembro. Demokrasia parlamentario tambe kier men ku e poder ehekutivo (Gobièrnu) ta dependé di e echo ku e por konta ku konfiansa di mayoria di e miembronan di parlamento. Sin e konfiansa aki Gobièrnu no tin un base di poder pa hasi su trabou. P esei aki na Kòrsou un Gobièrnu tin ku bai kas na momentu ku den Staten no tin sosten di e mayoria pa e gabinete sintá. Banda di demokrasia parlamentario tin otro tipo di struktura manera demokrasia direkto i demokrasia konstitushonal. Den un sistema di demokrasia direkto, sierto desishonnan no ta keda tumá i aprobá pa e parlamento, sino e pueblo direktamente ta disidí via di un referèndem. Suisa ku tin un demokrasia direkto ta organisá desena di referèndem tur aña den kua e pueblo direktamente ta disidí riba sierto puntonan. Pues, Gobièrnu i parlamento di Suisa ta obligá di akseptá e desishon di pueblo. Demokrasia konstitushonal ta sali for di e punto di bista ku Gobièrnu su poder no ta dependé di e parlamento so, pero di konstitushon di e pais. Merka por ehèmpel tin un demokrasia konstitushonal ku un Presidente na kabes. Di otro banda, Canada tambe tin un demokrasia konstitushonal sin un presidente. Nan tin un Minister Presidènt i un Gobernadó General ku ta representá e Reina di Inglatera.

PARTI DI NOS EVOLUSHON POLÍTIKO ku e islanan a kai bou di dominio (sin interupshon) Ulandes. Ta bon pa menshoná, strukturanan polítiko/atministrativo riba nos isla. 4 mart 1816 Regeringsreglement (nòmber pa nos konstitushon) 1815 a drenta na vigor i establesé regla pa goberná Kolonie Curaçao (Kòrsou, Aruba i Boneiru), Kolonie Sint Eustatius (St. Maarten, St. Eustatius i Saba). 1816-1828 Durante di e periodo aki tabatin un Raad van Policie na Kòrsou pa Kolonie Curaçao. E islanan Aruba i Boneiru, kontrali na isla di Kòrsou, tabatin nan propio Raad van Policie pa asuntunan netamente lokal. 1 ougùstùs 1828 Regeringreglement 1828 ta drenta na vigor. 1828-1845 Curaçao (ABC) i St Eustatius (SSS) i Suriname ta bira un solo kolonia i ta kai bou di un Gouverneur Generaal na Paramaribo. 1828-1833 Isla Kòrsou ta haña un Gemeenteraad pa su asuntunan lokal. eskohí manera riba otro islanan. E eksperimentu aki tabata di korto durashon. 20 novèmber 1833 Regeringsreglement 1833 ta keda publiká. 1833-1865 Pa di promé biaha ta nombra un órgano di konseho na Kòrsou yamá Koloniale Raad. Tur miembro ta apuntá i tin un papel di 1865-1937, e ta keda yamá hopi biaha de oude Koloniale Raad. Raden van Policie riba e otro islanan, ta keda eksistí i isla di Kòrsou ta keda sin manera pa atendé ku su asuntunan lokal. 1845-1985 E seis islanan ta bira un solo kolonia: promé, Kolonie Curaçao, despues Curaçao en Onderhoorige Eylanden, Staatsdeel o 31 mei 1865 Regeringreglement Curaçao ta bira lei. 1 yanüari 1866 Ulanda ta duna Sürnam pero ta ninga Kolonie Curaçao derechi di voto limitá pa eligí su Koloniale Raad. Ta konsiderá nos no Kòrsou, ta keda ku nan Raden van Politie. miembro ta keda apuntá, e órgano nobo ta haña e outoridat di representashon di pueblo (i no solamente di konsehero). 1 april 1937 E Curaçaose Staatsregeling (manera nos konstitushon ta yamá te awe) van 1936 ta drenta na vigor. Poko despues e promé Kiesreglement dunando pueblo derechi di voto limitá, ta bira lei. 22 desèmber 1937 Promé elekshon pa Staten van Curaçao a base di derechi di voto limitá. 31 mart 1938 Último reunion di Koloniale Raad. 5 aprel 1938 Instalashon di e promé Staten (ku outoridat limitá i hopi poder konsentrá serka Gobernadó) konsistiendo di 15 miembro di kua 10 eligí pa pueblo. Kòrsou: 6., Aruba: 2., Boneiru:1., Islanan Ariba: 1., 17 mart 1948 Ulanda ta bai di akuerdo ku derechi di voto universal. 21 ougùstùs 1948 Ta instalá e promé College van Algemeen Bestuur (CAB) pa prepará pa gobernashon propio. 17 mart 1949 Promé elekshon a base di derechi di voto universal. Instalashon di Staten a base di 21 miembro ku e siguiente repartishon: Kòrsou 8; Aruba 8; Boneiru 1; Sint Maarten 1; Statia 1; i Saba 1. Interimregeling (nòmber nobo pa nos konstitushon) ta drenta na vigor. Promé Staten ku responsabilidat parlamentario den kua tur miembro ta skohé. Staten ta haña 22 miembro ku e siguiente repartishon: Kòrsou 12; Aruba 8; Boneiru 1; i Islanan Ariba 1. 19 aprel 1951 Instalashon di promé Gabinete ku responsabilidat ministerial. 4 yüni 1951 Promé elekshon pa Konseho Insular. 2 yüli 1951 Instalashon di e promé Konseho Insular pa Kòrsou. 15 desèmber 1954

PROMÉ ELEKSHON DI STATEN Ku introdukshon di e Kiesreglement 1937, pa di promé biaha residentenan di e isla di Kòrsou por a bai urna. Pa por a vota bo mester tabata hende hòmber, mayó di 25 aña di edat, tin un salario di mínimo kumpli ku e rekisito di 7 aña di enseñansa básiko bo por a pasa un tèst na Ulandes pa midi bo kapasidat tu, a keda rechasá. E Kiesreglement aki tabata sumamente kompliká i kurioso. Por ehèmpel, hende muhé no por a vota, pero hende muhé si por a postulá su mes pa keda elihí. Esaki no a sosodé sinembargo. Pero kisas mas kompliká tabata e echo ku e sistema di elekshon no tabata konosé partido polítiko (ounke nan tabata eksistí) pero solamente kandidato. Pa kolmo, un hende por a vota pa un máksimo di seis hende pareu durante di e elekshon aki. Basá riba e rekisitonan di voto, solamente 5% di e poblashon di Kòrsou, esta 2,030 hende elekshon a partisipá na Kòrsou kandidatonan di 4 partido polítiko: Curaçaosche Rooms Katholieke Par- Ku e kambio di lei na aña 1937, Koloniale Raad a stòp di eksistí i na su lugá a bin Staten. Di e 15 miembronan di Staten, 5 tabata ketu bai apuntá pa e Rei, miéntras ku 10 tabata skohé di kua 6 tabata pa representantenan di Kòrsou, 2 pa Aruba, 1 pa Boneiru i 1 pa Islanan Ariba (Sint Maarten, Saba i Sint Eustatius huntu).

ÚLTIMO REUNION DI KOLONIALE RAAD - yama e KR un parlamento pasombra e no tabatin e tareanan di un parlamento real, ni tampoko e miembronan no tabata keda eligí, sino apuntá. Riba 31 di mart 1938, 8or di anochi, a kuminsá e lokual a bira e último reunion di KR. A trata dos proposis- in de Kolonie Curaçao. E dos leinan a pasa rápidamente pasombra ningun hende no tabatin pregunta. di siere e a kòrda kuantu kos a logra di hasi ku e presupuesto di pais ku e tempu ei tabata suma F 700,000. importansia di bon gobernashon. Ku esaki e kapítulo di Koloniale Raad ku na tur a dura 104 aña di kua 40 aña

PARLAMENTO TA BIN HUNTU PA PROMÉ BIAHA E miembronan di Staten elihí i apuntá a bin huntu 1937 riba algun di e miembronan. Miembronan ku a keda skohé: Sres. I.H. Capriles (bankero, inteligente i ampliamente gustá); M.F. da Costa Gomez (hurista, visionario i protektor di - (negoshante, bon oradó i èks miembro di KR); Doktor M.F. da Costa Gomez bes di skol, un oradó semper bon dokumentá); miembro di KR); F. Ph. Bichon van Ysselmonde (hurista i miembro di direktiva enseñansa protestant). En total mester tabatin sinku miembro apuntá, pero na momentu di e promé Staten tabata pa apuntá e di sinku miembro. Gobernadó Wouters tabata enkargá ku apertura di e promé Staten di nos pais. Entre otro e a bisa: Het oogenblik dat wij thans beleven is voor ons gebiedssdeel van bijzondere beteekenis. Op dit moment toch vangen de leden der Staten, die voor 2/3 deel door het volk werden gekozen, hun werkzaamheden als zoodanig aan en treden zij in de plaats van de leden van den Kolonialen Raad, die ingevolge een overgangsbepaling der Curaçaosche Staatsregeling nog een jaar na haar inwerkingtreden zijn aangebleven. Door het optreden der Staten wordt voor dit gebiedsdeel een nieuw bestuurstijdperk ingeluid. Moge het er een zijn van geluk en voospoed. Gobernadó Wouters Bij de eerste verkiezing van de leden der Staten welke op 20 December 1937 plaats vond, verliep de stemming in de meest volmaakte orde. Ondanks de ingewikkelde wijze, waarop de stemming plaats vond, werden slechts weinig ongeldige stemmen uitgebracht. Binnenkort zal de Staten een voorstel bereiken, beoogende een technische herziening van het Kiesreglement en het aanbrengen van wijzigingen o.m. ten doel hebbende het aantal kiesgerechtigden uit te breiden, de formaliteiten voor het bekomen van het bekwaamheidskiesrecht te vereenvoudigen en het lijstenstelsel in te voeren.

parlamentario, a bisa ku mester trese kambio den e sistema pa amplia partisipashon di pueblo. Moises F. da Costa Gomez a hasi trabou di e promesa aki i ya pa yüni e aña ei mes, e a entregá un proyekto di lei partisipá na elekshonnan. E tema aki no tabata unu den pueblo i den Staten basá riba liñanan religioso. Katólikonan en general tabata ke ampliashon, miéntras no-katólikonan tabata ke pa no amplia derechi di voto. Final di kuenta e mayoria chikí den Staten di e katólikonan (8-7) a pone ku e lei a pasa. aprel 1938, Moises Frumencio da Costa Gomez ta bai onero aki di a hasi posibel e promé Staten di nos pais. Aki da Costa Gomez a bisa: Moge het voorbeeld van Chumaceiro voor ons allen een krachtige spoorslag zijn om onze beste krachten evenals hij, aan de belangen van land en volk te wijden. Komishon 75 aña Staten Staten a bai di akuerdo riba 28 novèmber 2012 pa na un manera adekuá konmemorá i selebrá e echo ku na aprel 2013 nos pais lo konosé 75 aña di demokrasia parlamentario. Den e kuadro aki tambe a bai di esaki PAIS a presentá un nota ku a keda aprobá pa e komishon ku algun punto di salida pa na un manera adekuá para ketu na e momentu históriko aki. E intenshon ta lo siguiente: 1. Dokumentá. Mester investigá i dokumentá puntonan di bista aktual i di pasado riba nos demokrasia. 3. Desaroyá. Mester desaroyá pensamentunan nobo riba demokrasia. 5. Konmemorá. Mester honra esnan mas determinante pa nos demokrasia parlamentario.

Aktividatnan riba 4 i 5 aprel Riba 4 aprel - pènel ku Sres. Orlando Cuales, Hitzig Bazur i Sra. Susanne Camelia-Römer. Esaki lo tuma lugá na Banko Sentral kuminsando 18:30. Entrada ta grátis i vestuario ta business suit. Banko Sentral ta eksihí un do- Riba 5 aprel, 09:00 lo tin un reunion solèm di Staten na Ansinghstraat. E reunion aki ta públiko. Riba 5 aprel 5 tata di nos demokrasia parlamentario Genereux Jacob Richard de Lima (1811-1878) meskos ku tuma lugá riba e otro islanan, ku na Kòrsou tambe por a vota pa su representantenan. Su petishon ta keda rechasá. Abraham Mendez Chumaceiro (1841-1902) Abraham Mendez Chumaceiro ta keda konsiderá komo e bosero di un grupo ku a lanta na Kòrsou pa boga pa derechi di Chumaceiro a kontestá un ámtenar Ulandes ku na nòmber di e élite protestant blanku a bisa den un publikashon anterior ku Moises Frumencio da Costa Gomez (1907 1966) Moises Frumencio da Costa Gomez apénas a drenta e promé Staten di nos pais riba 5 aprel 1938 ku e a presentá riba 3 yuni 1938 e promé proyekto di lei pa amplia e demokrasia hóben ku nos a haña na 1937. Despues di esaki a sigui hopi kambio ku ta kulminá den realisá e promé parti di su soño: outonomia interno. Derechi di voto universal a bira un realidat na 1948, outonomia interno parsial (interimregeling) a bira un realidat na 1951 i outonomia interno manera nos konosé den Statüt a Efrain Jonckheer (1917 1987) isashon ku awe yama Organisashon di Estadonan Amerikano pa garantisá ku outonomia interno ku a keda primintí, lo a keda Modesto Apostel Chano Margaretha (1911-1990) Modesto Chano Margaretha tabata e promé hende ku a tuma e kurashi pa papia Papiamentu durante di un debate den a hasi esaki pa kousa problema. E tabata konbensí ke e hendenan ku a vota p e mester por a komprond é ora e ta trese su puntonan dilanti den Konseho Insular. Pa Sr. Margaretha, demokrasia no tin sentido si e hende ku bo ta representá no por a siguí su parlamentario.