KOMISHON PERSPEKTIVANAN FINANSIERO PA PAIS KÒRSOU Sr. mr. drs. Caryl M.C. Monte, Presidente Sr. drs. Terrence K. Hernandez RA, Sekretario Sr. Errol M. Goeloe, Miembro Sr. Louis A. Pinedoe MA, Miembro
SISTEMA DI SUPERVISHON PA MANEHO FINANSIERO SÓLIDO
MANEHO FINANSIERO SÓLIDO Garantianan konstitushonal pa maneho finansiero sólido Banko (pa maneha debe) di Gobièrno Kontròl di SOAB i Departamentu di Verifikashon di Servisio di Impuesto Akademia pa Finansa Públiko
MANEHO FINANSIERO SÓLIDO Kontrolaria General i Kámara di Presupuesto Servisio Sentral pa Planifikashon Finansiero-Ekonòmiko Konseho pa Finansa Públiko sólido
STAATSREGELING KONSTITUSHON LAND PAIS KÒRSOU CURAÇAO Sistema di Supervishon Pa Maneho Finansiero PARLAMENTO STATEN KONTROLARIA ALGEMENE REKENKAMER GENERAL KÁMARA DI PRESUPUESTO BEGROTINGSKAMER BANKO PA DEBE DI GOBIÈRNU GOBIÈRNU OFISINA SENTRAL DI PLANIFIKASHON KONSEHO PA FINANSA SANO DI GOBIÈRNU BANKO SENTRAL MINISTER DI MINISTER FINANSA VAN i FINANCIEN EN EKONOMIA ECONOMIE AKADEMIA DI FINANSA ACADEMIE VOOR DI PAIS LANDSFINANCIËN KÒRSOU UNA SOAB OFISINA DI VERIFICATIEBUREAU VERIFIKASHON BELASTINGDIENST DI IMPUESTO
SOLUSHONNAN PA DEBE NASHONAL
Repartishon di Debe di Pais Kòrsou KRÉDITORNAN 31 Desèmber 2006 Mion Kompanianan di Gobièrnu 64,7 Interes ku mester wòrdu paga di 2006/Garantia RIF Resort Debe na Hulanda 417,7 Debe na APNA 799,5 Bononan i Papelnan di Gobièrnu (Bankonan, IB IBNA) 101,2 Debe na Komersiantenan 11,8 1003,7 Debe na Gobièrnu Sentral 221,4 DEBE NASHONAL 2.620,0
KUOTA DI DEBE PRODUKTO INTERNO BRUTO NAF. 4.4 mil mion AKTUAL KUOTA DI DEBE 59,5%
SOLUSHON DEBE NA KOMPANIANAN DI GOBIÈRNU I FUNDASHONNAN Komishon pa resolushon di posishon Deskontá kontra reservanan aktual o dividendo den futuro Interkambio di propiedat ( Asset Swaps ) Pago di kèsh
POSIBEL SOLUSHON PA E DEBE DI BONONAN DI GOBIÈRNU a. Hasi un fiansa bou di mihó kondishon b. Usa nos propio sèn s n pa kanselá e debe (likides, papel i propiedat) c. Hasi un fiansa serka Banko Sentral pa kanselá e debe d. Un solushon kombiná di a, b i c
PRIVATISASHON Komishon Van Lennep Komishonnan Antiano Gobièrnu di Kòrsou Gobièrnu Hulandes
PRIVATISASHON I MANEHO ENERGÉTIKO STRATÉGIKO Privatisashon parsial di refineria pa sigurá su posishon riba tèrminot largu Integrashon di kompanianan den sektor energétiko den CURENCO Presensia di zeta òf reserva di gas den awanan teritorial di Kòrsou
Publieke en Onderhandse Leningen Curaçao 1990-2006 NAF. Mln. 1,200.0 1,000.0 800.0 600.0 400.0 200.0 0.0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Bron:basisgegevens BNA Overig (lang >1 jaar) Promessen (kort)
NAF. Mln. 1,200.0 Binnenlandse en Buitenlandse Schuldontwikkeling Curaçao 1990-2006 1,000.0 800.0 600.0 400.0 200.0 0.0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Publieke en Onderhandse Leningen Buitenlandse Schuld Curaçao
AGENTE DI DEBE SPESIAL KALDENA ta un Special Purpose Vehicle ku ta e predesesor di e Banko pa Debe di Gobièrnu Kompania Anónimo nimo pa Likidashon di Debe Nashonal,, speshalisá den sanashon, restrukturashon i atministrashon di debe nashonal
INVERSHONISTANAN BONO DI Cessie toekomstige lease-opbrengsten ad US$ 238 mln GOBIÈRNU Refinería di Korsou N.V. KALDENA N.V. Cessie toekomstige lease-opbrengsten ad US$ 238 mln Aankoop zerocoupon obligaties NAf. 283 mln. in contanten Internationale Bank NAF. 590 mln. na 10 jaar
INVERSHONISTANAN BONO DI Akuerdo Nashonal: Refinansiamentu di 75% di e debe di bono pa a un bono 100% garantisá (na 2009 interes tambe) Finansiamentu di bankonan pa termino kortiku GOBIÈRNU Konsulta regular ku sektor Prioridat pa uso di fondonan di privatisashon pa paga bononan
BENEFISIONAN DI ASERKAMENTU NOBO E solushon ta ta riba propio forsa KALDENA lo ta enkargá ku debe nashonal: vehikulo speshal Garantia di bono dor di Merka Banko Sentral di Kòrsou lo por garantisá pago di interes/ganashi Lo no tin riesgo di tipo di kambio Fondonan di privatisashon lo wòrdu usa pa paga debe
KUOTA DI DEBE NOBO Despues di 3 akshon: a. Settle ku ONVs b. Refinansiá 75% c. Paga NAF. 400 mion ekstra for di fondonan di privatisashon KUOTA DI DEBE lo bira 35%!
DEBE NA APNA
Schulden aan APNA per december 2006 in percentages 10% 53% 37% Betalingsachterstanden+VU Betalingsregeling 2001 Zero coupon/annuiteit
APNA NAF. 800 mion di kualk NAF. 730 mion ta formalisá i Gobièrnu ta pagando 70 mion so(ca 9%) ta konsistí di pagonan atrasá di penshun
APNA Komishon pa formalisá debe Evita retraso den pagonan Drecha presupuesto i sistema di kontròl Akshonista minoritario den CURENCO
APNA APNA ku bon maneho lo no ta na peliger: dekkingsgraad ta basta bon (105%) i lo no deteriorá den futuro!
2 AKSHON: APNA Elimina gastunan di backservice dor di kambio den sistema di penshun Hasi eksepshon posibel den 40-60 beleggingsregel pa drecha dekking Paga APNA tur sen ku Gobiérnu debe mesora ta un bon kos?
Repartishon di Debe di Pais Kòrsou 31 KRÉDITORNAN Desèmber 2006 Mion Kompanianan di Gobièrnu 64,7 Interes ku mester wòrdu paga di 2006/Garantia RIF Resort Debe na Hulanda 417,7 Debe na APNA 799,5 Bononan i Papelnan di Gobièrnu (Bankonan, IB i BNA) 101,2 Debe na Komersiantenan 11,8 1003,7 Debe na Gobièrnu Sentral 221,4 DEBE NASHONAL 2.620,0
? KORSOU TIN KU ASEPTA PARTI DI E DEBE DI GOBIERNU SENTRAL?
PERSPEKTIVANAN FINANSIERO
Vergelijking Inkomsten en Uitgaven 1200 1000 800 600 400 200 0 2002-2006 2002 2003 2004 2005 2006 Inkomsten Uitgaven Begrotingstekort 0-20 -40-60 -80-100 -120-140 -160
PRESUPUESTO BALANSA Baha gastunan di interes (24-52) Baha gastunan di gobièrnu den salubridat (24) Introdukshon di un sistema di penshun konforme merkado (18-25) Reorganisashon di Servisio di Impuesto (25) Kontròl riba gastunan di personal
PRESUPUESTO BALANSA Ekstra entrada fo i kresementu ekonómiko (20) Saldo positivo di presupuesto di Land! (sin interes i gastunan di e islanan i gran parti di entrada di impuesto) Saldo positivo pa desaroyo soshal
MANEHA DESAROYO EKONÓMIKO DURADERO
Aksento riba maneho di Ekonomia MEP Plataforma di kompanianan di gobièrnu Fondo Ekonómiko pa MEP Fondo di Invershon di Gobièrnu Invershon di mantenshon i upgrading isla US$ 1.5 mil mion próksimo 3 pa 4 aña Pago dipartididebenashonalku debe kèsh (400 mion)
Reserva di petroli of gas lo trese revolushon ekonómiko den próksimo añanan anan Riesgonan pa ekonomia Oververhitting
KONKLUSHONNAN
KONKLUSHONNAN Sistema di Supervishon ta impedí défisitnan presupuestario i debe nashonal eksesivo Fondonan di privatisashon lo wòrdu usa pa paga debe, despues finansiá desaroyo soshal-ekon ekonómiko Kuota di debe nashonal ta baha konsiderablemente
KONKLUSHONNAN Saniamentu di presupuesto sin subi impuesto i perspektiva finansiero positivo Maneho ekonómiko koordiná ku kompanianan di gobièrnu
KONKLUSHONNAN Maneho Energétiko Stratégiko lo fortalesé nos sektor energétiko i pone nos den posibilidat pa manehá eventual reservanandipetroliòfgas o baha preis di awa, koriente i gasolin tantu pa e konsumidó lokal i pa e invershonista ku ke invertí na Kòrsou.
HABEMUS EXPLICATIONEM ALTERNAM! KORSOU TIN ALTERNATIVA!
HABEMUS EXPLICATIONEM ALTERNAM!